En kram idag

Idag går mina tankar till nära vänner.

Ett möte och sista avsked som jag inte har möjlighet att vara med på.

Det stod i dödsannonsen att tänk på Cancerfonden. Kändes allra först inte rätt att just jag skulle göra det. Jag som arbetar för oss anhöriga till cancerdrabbade.




Men så tänkte jag efter.
Vad är viktigt?
Att arbeta förebyggande, ge stöd till forskning, är viktigt så vi snart kan säga #fuckcancer.

Cancerkompisar arbetar också förebyggande. De tar hand om anhöriga och ger stöd så att jag inte ska behöva bli sjuk på grund av den stress jag lever under. Att gå bredvid en cancersjuk är en pina. Det kan jag intyga!

Tillsammans kan vi - Nätverk för storverk!

GÖR en bra dag!

Kaffe mot cancer

Det skrivs mängder om cancer numera. När det kommer till förebyggande tips och råd känns det alltid extra intressant för mig som arbetar på Cancerkompisar. Tack Cancerfonden för inlägget på Facebook.

Vad säger du om detta?

Så skyddar kaffe mot bröstcancer
– Koffeinet stänger av signalvägarna till bröstcancercellerna. Det resulterar i långsammare celldelning och ökad celldöd, berättar Ann Rosendahl, forskare på Lunds universitet och medförfattare till en färsk rapport om hur kaffe skyddar mot återfall i bröstcancer.

Artikel i DN hittar du här HÄR

GÖR en bra dag!

Semester eller vardag?

Kl. 10.50

God morgon kära läsare!

Jag fortsätter på förra inläggets tema om sommar, sol och semester som för de allra flesta av oss innebär avkoppling från vardagen. Men avkoppling från vardagen gäller tyvärr inte alla.

För de som är anhöriga till cancerdrabbade och lever mitt i sjukdomen önskar många ingen som helst avkoppling från vardagen. Det enda man vill är att allt bara ska vara som vanligt.

Att få gå till sitt arbete, vara med i den gemenskapen och kunna ta en fika med sina arbetskamrater.
Att få umgås med familj och vänner och kunna tacka ja till en middagsinbjudan.
Att få sitta i soffan en kväll och bara göra ingenting eller kunna gå en promenad utan något mål. Man vill leva ett helt vanligt liv, en vardag.

I mitt arbete med Cancerkompisar har det blivit tydligare och tydligare för mig att det ÄR en stor utmaning att få omvärlden att förstå hur omfattande anhörigfrågan är.
Hur många som är och kommer att bli berörda framöver. Hur det kommer att påverka oss alla. På arbetsplatsen, bland vännerna och bland barnen. Barnen vars föräldrar blir sjuka. Barn som inte berättar för någon hur det har det där hemma.
De vågar inte.
De är rädda för att bli sedda som annorlunda. Barn som mår dåligt på olika sätt. På BRIS jourtelefon handlar två tredjedelar av samtalen om sjukdom eller sorg.
Barnen är ju vår framtid!
Vi kan inte blunda för det här längre.

Själv har jag min egen cancerresa långt bakom mig men jag hör och läser dagligen historier och jag häpnar!
2014 i Sverige.
Nu tar jag bloggledigt under sommaren för att sätta mig in ännu mer i cancervärlden för att under hösten vara rustad. Jag vill kunna föra de anhörigas talan och jag kommer att synas ännu mer på twitter, i media, här på bloggen och genom våra kommande podcast.

Suzanne Richter, från Sten K J,
jag och Alexandra under stipendieutdelningen

Cancerkompisar tog emot ett stipendium från Sten K Johnsons stiftelse (klicka på länken ser du bilder på oss från utdelningen) för att kunna spela in och berätta 10 olika anhörigas historier.



GÖR en bra dag!

P.s
Jag är tillbaka här igen i augusti.

En del av min sommarläsning för att vara påläst då jag dessutom är repr. för Cancerkompisar
och har en plats i RCC Syds patient och -närståenderåd

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

2 grundare möts

Kl.  7.52

Vi var nästan 300 entreprenörer samlade i går på Moriskan här i Malmö för premiären av Doers Event.

Jag som brinner för att mingla fick möjligheten att träffa företagare från bland annat Jönköping MEN det och den som berörde mig mest var Thomas Ek.

Thomas är en av grundarna till OBH Nordica och han var inbjuden för att berätta sin och brorsans drygt 20-åriga entreprenörssaga. Mitt under föreläsningen berättade han om den händelse som vände upp och ner på hans liv.
I samband försäljningen av företaget ringer hans bror, Peter Ek, och berättar att han har fått en cancerdiagnos.
En cancer som redan hade hunnit sprida sig och han dör därför en kort tid efter. Det syntes att det inte var helt enkelt att prata om det.

Jag lyckades få en lång pratstund med Thomas, då jag själv är anhörig till cancerdrabbad, om nätverket Cancerkompisar, och vi kom överens om att höras av och talas vid igen.
Jag säger som Cancerfonden, 1 av 3 får cancer men alla berörs.

Nu åker jag strax iväg till Helsingborgs lasarett för att föreläsa. Jag ska berätta min cancerresa och om mina erfarenheter för personal inom cancervården.

GÖR en bra dag!

Thomas Ek in action
FOTO: jag själv

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

Stort uppdrag

Kl. 9.30

Möte med Cancerfonden i Stockholm

Cirka 400 miljoner delades ut i fjol från Cancerfonden till forskning. 43 % av pengarna kommer från testamenten och 45 % från gåvor. Cancerfondens uppdrag är att göra möjligt för forskning och att påverka. 

För att kunna få beviljat forskningsmedel ska man i steg ett granskas av en prioriteringskommitté, finns flera för olika områden, och därefter tas beslut i Cancerfondens forskningsnämnd. Målet är att i år kunna dela ut 500 miljoner.

1 av 3 får cancer och om 15 år är det ännu fler och jag undrade varför?
Sanna säger att:
1. vi lever längre
2. cancer upptäcks tidigare
3. livsstilen och kosten står för 1/3

Jag fick mycket ny information att ta med hem till Cancerkompisar och uppmaningen att skicka in material till tidningen Rädda Livet och Sofia Lindow.
Tack Sanna!

GÖR en bra dag!

Sanna Wärn, strateg på Cancerfonden, Stockholm

Vi diskuterade logotypes och vår uträkning om hur många anhöriga som finns nationellt

Jag och Sanna, kontoret Cancerfonden, Stockholm. Jag fick med hem två ex av alla deras informationsfoldrar

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

Jag läser bloggar

Kl. 9.25

Jag lägger ungefär 3-4 timmar per dag på att blogga, twittra, skriva på facebook och läsa andras bloggar.

Hur hinner jag är en fråga jag ganska ofta får. Men för mig ingår det som en del av mitt arbete. Ett av många sätt att nå ut. Det kan aldrig ersätta ett personligt möte eller ett telefonsamtal så jag ser det som ett komplement.

Med twitter, som är helt nytt för mig, kan jag nå "långt" och de som har makt att påverka som jag aldrig skulle komma i "kontakt" med annars.

Min vän Helena Roth t ex hon har startat en hel rörelse, Skolvåren, som började på twitter, med människor hon aldrig träffat tidigare. Helt otroligt!

"Vassego, här kommer några av de bloggar jag tittar igenom dagligen, en hel del personer som jag redan känner och är nyfiken på"

Min idol och förebild - O

Hunden Sylvester så klart, min dotter Alexandra som bloggar fast nu är det mes t instagram som gäller och det har inte jag, ännu.

Inspirationsboost

Cancerkompisar 

Lilla gumman

HERO - The coach

Linn Herbertsson

WIVAN-KRISTINA SANDBERG Mission 5 millions 

Elaine Eksvärd

Charlotte Rudenstam /LEVA 100 %/

Cancerfondens goda råd kring t ex att sola eller inte.

Carina Månsson

Daniella Ibis

Skolvåren

GÖR en bra dag!

En nationell rörelse

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

RÄDDA LIVET

Kl. 16.00

Det känns gott att Cancerfondens tidning väljer att sprida och berätta att vi, Cancerkompisar, finns. Tidningen kommer endast ut fyra gånger per år.
TACK!

Tack även till Birgitta Forsell, frilansjournalisten, som lyckas förmedla vår mission. Artikeln finns även att läsa HÄR.

GÖR en bra söndagskväll!

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

Att gästblogga

Kl. 19.00

Jag har skrivit två inlägg för att jag blivit ombedd att gästblogga. Det känns både hedrande och nervöst när två av mina nya nära vänner och duktiga bloggare bett just mig!

Först ut att gästblogga på 100 % Charlotte är en av mina vänner, Wivan Kristina Sandberg, som gästbloggat på ett angeläget ämne "Vågar du vara good enough"?

Det är intressant vad som händer inom mig när jag ska gästa någon annan. Jag förstår inte varför prestationsnivån höjs?

Jag skriver sällan eller aldrig mina inlägg i förväg utan jag tar det som kommer upp för dagen eller för stunden. Ja, så fick det bli den här gången också.

Jag återkommer med inläggen... nu ska jag fortsätta med min rapport till en kund. Jag ska leverera nästa vecka och jag behöver både tanketid och ställtid.

Jag skriver, tänker och tömmer diskmaskinen mellan varven och har tänt ett ljus för min Björn för i dag kom tidningen från cancerfonden som skriver och berättar om oss Cancerkompisar och om varför det just står "fortsättning följer ..." på Björns gravsten, LÄS HÄR!

GÖR en bra kväll!

Min "friska Björn"

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

Det går inte att blunda längre

Kl. 11.30

1 av 3!
I natt dog ännu en i min närhet av cancer. Ingen som jag själv kännner eller ens träffat men jag känner de anhöriga.
Ännu en anhörig till cancerdrabbad vars vardag förändras.

Även om jag inte hade jobbat men föreningen Cancerkompisar hade jag kunnat undgå att se eller höra allt kring cancer.
Det går inte blunda när jag ständigt läser i tidningar, ser på tv eller på nätet Cancerfondens slogan "1 av 3 får cancer men alla berörs".

Om jag nu ska tycka något eller reflektera kring om det kan komma något gott utav allt detta. Jo, för min egen del känner jag att jag ständigt kommer i kontakt med mina känslor.
Det hugger till lite i hjärtat eller trillar en tår längs kinden när jag får höra om andras öden.
Hur skulle jag kunna låta bli? Som när vi fick det här mailet till Cancerkompisar var det svårt att hålla känslorna borta.

”I år förlorade jag min syster efter lång tid sjuk i bröstcancer. Min syster var ensamstående med sin dotter på 12 år. Strax innan min syster gick bort fick jag veta att hon ville att jag skulle få vårdnaden över hennes dotter. Efter en lång process med papper och socialen har jag nu fått vårdnaden utan problem. Att vara 12 år och förlora sin mamma och behöva ändra hela sitt liv och flytta från stan till landet och bo tillsammans med sina små kusiner på 2 och 4,5 år är ingen lätt omställning, så nu letar jag fonder o stipendier jag kan söka till henne o även för oss som familj. någon här som vet vart jag kan hitta det jag söker?" Hälsningar Åsa.

Jag är själv anhörig och därför uppmanar jag dig - "hjälp oss att hjälpa andra"!

Carpe Diem!

Du behöver inte att låsa in dig, dela dina tankar med någon som är som du, som också är anhörig till cancerdrabbad.
Be att få en egen cancerkompis.

Kontakta Cancerkompisar och få någon att prata med, någon som är i din situation.
Få en cancerkompis.

Det finns ett ljus i tunneln. Jag kan ju bara leva här och nu.
Vi på Cancerkompisar ger stöd, tröst och hopp.
SNÄLLA sprid att vi finns.

Sprid att den här bloggen finns, GILLA oss på Facebook (Cancerkompisar.se) eller anlita mig som föreläsare.
Du hittar mig på Cancerkompisar.se 

CARPE DIEM!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

Så många

Kl. 11.30

Det var magiskt att se.
I princip alla i publiken, som var på TV-galan "Tillsammans mot cancer", reste sig upp när programledaren Tilde de Paula frågade "hur många känner någon som har cancer"?

Tänk så många anhöriga det finns!
Anhörig till cancerdrabbad som står bredvid alla de 55 000 som får cancer varje år.
Anhöriga som mår dåligt.
Det är skittufft att få cancer, jag har stått vid sidan om när min man var sjuk och det önskar jag ingen.
Jag vet också hur tufft det är att vara anhörig. Hur tufft det är att leva och stå vid sidan om en cancersjuk och känna oro, ångest och inte veta ... #fuckcancer!

STÖD Cancerkompisar, som hjälper anhöriga att få någon att prata med, någon som är i samma situation och kan ge stöd och tröst och kanske ge hopp.
GILLA Cancerkompisar på Facebook och köp en Taggis eller två.

GÖR en bra dag!

Jag har min Taggis på min cykelhjälm. Jag känner mig trygg och stöttar samtidigt Cancerkompisar. 

Om något skulle hända mig och jag inte själv kan svara kan man med sin mobiltelefon med en appen Kaywa läsa QR-koden med mina kontaktuppgifter och vem man ska kontakta.

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

Det kom ett mail

Kl. 13.06

"1 av 3 får cancer men alla berörs".
Jag fick ett mail av en tidigare kollega som visar på detta. Tack Anna för att berättar.

Hej Inga-Lill,
Jag skriver bara för att berätta att jag träffade på ditt fantastiska initiativ med Cancerkompisar på nära håll i helgen. 

Vi var hemma på middag hos goda vänner som dessvärre har en anhörig som är sjuk i cancer. 

Denna persons allra närmaste familjemedlem hade fått en cancerkompis och upplevde det som otroligt positivt. Någon att prata med, diskutera svåra saker med och få styrka och goda råd av.

Du får säkert höra många berättelser som denna, men jag tänkte att det trots allt alltid är fint att höra att det man gör är viktigt och kan ha riktigt stor betydelse för andra. 

Allt gott! 
Hälsningar Anna.

GÖR en bra dag!

"1 av 3 får cancer men alla berörs" - säger Cancerfonden.
Så här såg och ser det ut för mig, min familj och mina nära relationer

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

En utmaning som gör att jag vill mer!

Kl. 07.10

Nu har vågat lyssna på intervjun från i går. Direktsändning i radion och det kändes så pirrigt innan för att inte tala om under intervjun. Jag kunde inte ha koll på hur det lät. Det snurrade en del tankar. Pratade jag för fort? Svarade jag "rätt" så att budskapet gick och min "värstaste" tanke, skulle jag bli för rörd och börja gråta.
Så här gick det om du vill lyssna: Hallå Skåne och cancerkompisar

Det var tack vare Wivan Kristina Sandberg som vi på Nätverket Cancerkompisar.se fick den här möjligheten. Vi vill ju sprida att Cancerkompisar.se finns så vi kan bli ännu fler. Blir vi fler kan vi också hjälpa ännu fler att få kontakt med en likasinnad.

Det kändes bra att att kunna sprida att vi som är anhörig till cancersjuk behöver stöd. Malin Nilsson inledde med att säga att "1 av 3 får cancer men alla berörs, så säger i alla fall Cancerfonden". Så sant! Vi anhöriga är många och vi spelar en viktig roll runt den cancersjuka. Vi lever under lång tid i en stressad och pressad situation och vi behöver stöd för att orka finnas till för den sjuke.

Efter att jag nu vågat lyssna på intervjun blir det ännu mer tydligt för mig. Jag måste bara ut och få berätta! 
Jag kommer att satsa ännu mer av min tid för det här till hösten. Jag ska ut och föreläsa och prata mer i radion.  Jag vill prata med dig som är anhörig, arbetskamrat och arbetsgivare och jag vill ge tips och komma med råd som kan underlätta.

TACK alla som mailat mig med hurrarop och GILLAT Facebooksidan det betyder så mycket att Cancerkompisar.se sprids.

Vill du komma i kontakt med mig?
Maila gärna: inga-lill.lellky@cancerkompisar.se

GÖR en bra dag!

Jag nervöspysslar med sladden

Jag, 1 minut till sändning, live

Jag och proffsiga Malin Nilsson

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer