Singelrabatt - favorit i repris

Kl. 9.28

Ett av mina allra första blogginlägg, från 2009, läst av många kommer här i repris. Det handlar om bubbel vilket väl kan passa bra så här en fredag.

"Singelrabatt på Champagne" SKÅL!

GÖR en bra fredag!

En flaska bubbel finns alltid hemma hos mig

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

Midsommarhelgen checkar ut, ja!!!

Kl. 9.00

Så har ännu en av årets traditionsfyllda helger passerat.

I år har firat midsommar tre gånger fast på tre helt olika sätt.

Jag började firandet på Malmös Manhattan tillsammans med två av mina tjejkompisar, en "singelmidsommarfest" alltså.

Dagen efter körde jag uppåt landet till Alingsås och firande, ja firade och firade men jag träffade Pia, för första gången, som nyss mist sin man till cancern. Vi är bägge två änkor, en anhörig till cancersjuk, som mist sin partner och i och med det även många år av traditioner.

Igår firade jag midsommar med Björns släkt. Det var par med och utan barn och barnbarn och jag fick en liten liten glimt av hur mitt liv hade kunnat se ut om min Björn hade levt.

Nu känner jag mig ganska nöjd eller rättare sagt "mätt" på traditioner och inget av "firandet" känner jag mig hemma eller bekväm i. Jag får väl träna vidare. Snart är det ju jul ;-).

Nu kör jag hemåt mot Malmö igen..

GÖR en bra dag!

Midsommarblommor jag såg på min morgonpromenad här uppe i Heda.

Bubbel från tjejmidsommarn

Sven, Björns bror och jag på "familjmidsommarfödelsedagsfest

"

Britt-Marie, min svägerska, och jag

Pia, och katten Zingo, min cancerkompis och änka liksom jag, visst är vi för unga för att vara änkor

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

Hurra - det finns fler än jag som är periodare

Kl. 7.58

Jag får ofta höra saker som "hur kan du gå upp så tidigt" eller "hur orkar du träna så mycket" och nu kommer min bekännelse.

Jag är helt enkelt en periodare. Det är därför jag orkar. Jag håller med på det jag vill göra så länge jag vill sen pausar jag och gör något annat. Det är det jag brukar kalla för mina utmaningar.

Igår på mitt "supercoahmastermindmöte" (hör av dig till mig om du vill veta mer om just det) pratade vi just om detta. Om detta att vi alla är nog lite av periodare. Hurra, jag hittade några likasinnade och det kändes bra att få veta att jag inte är ensam i det att vara en periodare. Helena trodde att det kunde bero på de årstider vi lever i.
Tja kanske det.
Nu vet du hur det ligger till i alla fall.

GÖR en bra dag!

Jag i Pildammsparken i vintras, går året om i perioder

Njuter av bubbel i perioder och andra gånger en grön smoothie

Äter ekologiska ägg från landet och ibland fast food (fast sällan)

Njuter av livet på landet i perioder, på Killeboda Gård

I perioder är fest och mingel på Malmös Manhattan, hemma hos Johan på ESC

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

Tack till mamman som tog ett foto på mig

Kl. 14.22

Dag 4/365 och min utmaning de närmsta 21 dagarna (18 kvar) är att röra på mig, varje dag och inga undantag.

Bilden är mitt bevis, kanske, för mig själv i alla fall att jag varit på itrim på Triangeln och tränat.
En familj var ute på promenad här i Magistratparken och jag bad mamman ta en bild på mig. Det är alltid kul att be andra ta foto för de blir oftast glada och frågar vad jag ska ha bilden till så det blir ofta en liten pratstund också.

Jag på väg hem genom Magistratparken på Malmös Manhattan med träningsväskan i cykelkorgen och en påse från Åhlens, det tar också energi, att shoppa alltså

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

TGIF och det är guld värt med vänner

TGIF, Thank God it´s friday, så säger min kompis Marie. Vi jobbade tillsammans för ett antal år sedan och som alla skrattade när hon varje fredag morgon skrev just det på whiteboardtavlan, TGIF, på jobbet.
Varje måndag morgon kontrade jag med att skriva TGIM, Thank God it´s monday. Dessvärre uppskattades det inte lika mycket ska jag erkänna.

Vad jag vill säga är att varje, nästan, fredag tänker jag på henne.
På bilden ser du oss.
Här sitter vi just en fredag kväll på min balkong på Malmös Manhattan, på 6:e våningen och njuter av gemenskapen.
Visst är det underbart att ha en vän att kunna fira fredag med särskilt när man som jag är singel.

Du som också är singel, hur gör du?

En fredag på  min balkong på 6:e våningen

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

Det var så här det gick till - så det så!

Jimmy började prata om begreppet "Malmös Manhattan" redan år 2000.
Det hela började med när han flyttade in till stan och hans kompisar frågade var han bodde och de uttryckte att läget var lite "finare".
Att bo innanför broarna och kanalerna skulle det vara "finare"? Då tänkte Jimmy, ja ungefär som i New York, på Manhattan.

Sen gick det ända till år 2005 och hans moster Marie flyttade från Tygelsjö in till St Nygatan och då sa Jimmy:
"välkommen till Malmös Manhattan".

Jag läste i SDS först 2010 och senast hösten 2011 att området vid Malmö C vid Posthus platsen skulle kallas för "Malmös Manhattan".

Läs här SDS artikel om "första etappen för Malmös Manhattan".

Men kära vänner - kom ihåg vem som sa det först, det var Jimmy!

Jimmy på Maries balkong på "Malmös Manhattan"

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

38, 48 och 58

På bilden: jag och PaulinE på Steakhouse, Lilla Torg i Malmö

Det är vi som är 3G. Vi är egentligen 3D, tre decennier, men vi säger tre generationer för att vi vill. Vi är tre vänner som möttes när vi alla tre var singlar. Vår vänskap började på Times i Malmö (som inte finns längre) på uteserveringen samma sommar som jag just sagt upp mig från mitt jobb på Citytunnelprojektet, det var 2005. Vi hade jobbat tillsammans några år men aldrig umgåtts. I samma veva var TV-serien "Sex in the City" populär och vi och pratade om den och hur viktigt det var att kunna "dela allt" som vänner. Att kunna prata öppet om allt. Och då menade vi allt! Vi "blottade oss" för varandra och tröstade varandra när vi hade blivit "dumpade", haft kasst sex eller inget sex alls. Vi pratade om våra kroppar och stajlade varandra.

Idag lever vi helt olika liv men den där "öppenheten" finns kvar. Jag var väl inte på bästa humöret igår när vi sågs, jag var lite "bitchig", och genast fick jag höra det, öppet och ärligt och inte bara en gång utan flera och det värmde. Äkta feedback! Och det bästa av allt är att vi dömer inte varandra. Jag vågar och kan vara den jag är till 100 % utan att känna mig mindre värd för det.

Tack kära 3G-tjejer för igår, det var en helt magisk kväll som alltid.

På Bilden: PaulinE och Winnie mina kära 3G

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

...OCH VAD HÄNDE I NATT?

I morse när jag vaknade kände jag mig så "fet" och tänkte att näää...h vad är det som händer.

Det är ju inte så att jag inte rör på mig.
Jag går stavpromenad 40 minuter varje morgon, jag spelar golf ett par gånger i veckan och jag cyklar till jobbet.

Jag undrar om man kan gå upp i vikt under natten? Då ligger jag ju bara och gör inget.
Allvarligt talat - jag får ta tag i mitt liv och jag får börja styrketräna igen? Eller kanske ut och "mingla" mer, det är väl också motion?

På bilden: jag och PaulinE ( som inte syns på bilden) på Skeppsbron ett mingelafterwork - år?

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

BJÖRN SA ALLTID ATT JAG NOG VARIT EN HAMSTER

Jag städar hemma i mitt "bokskåp" för att få plats med några nya pärmar och hittade ett kuvert med "minnen".
Det är Björns gamla VISA-kort och ett foto av honom där han sitter och putsar våra kopparprylar.

Jag brukade kalla honom en "arbetsmyra" och han mig för en "hamster".

" Du måste ha varit i hamster i ditt tidigare liv" sa han ofta och sen skrattade han alltid åt sina egna skämt samtidigt som han pussade på mig.

Nu tittar han säker ner från sin himmel och skrattar åt mig och inser att han hade rätt - jag har svårt att göra mig av med saker.

Jag måste erkänna - jag saknar honom fortfarande och då är det lite "gött" men minnena.

På bilden: ett foto av Björn och hans gamla kort

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

JAG VÅGAR INTE VARA UTAN MIN MORGONPROMENAD

På min "morgonstavpromenad" träffade jag Busters husse som inte alls hade något emot att ta en bild på mig. Ja, jag har rätt mycket kläder på mig men tidigt (06:30) kan det vara lite kallt och sen gillar jag dessutom att svettas ut all "skit".

Varje morgon, sju dagar i veckan, innan jag tar det det där beslutet att kliva ur sängen, dra upp persiennen och gå ut i badrummet, försöker jag övertala mig själv att ligga kvar.
"Näh, inte behöver jag väl gå ut idag, i morgon" tänker jag.
Men så poppar det upp en liten röst i mitt huvud som säger
"Du kommer bara att ångra dig sen".


Så ut kommer jag alltid för jag vågar inte låta bli för jag vet att "paybacken" är större när jag gör det och ångest när jag inte kommer ut.
Tja, sån är jag. Men jag är glad att jag kan "peppa" mig själv.

Och nu väntar en härlig dag och det är ju fredag också.
Jag säger som min kompis Marie TGIF - thank god it´s friday!

På bilden: jag i Pildammsparken i morse med mina 11 år gamla stavar

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

DU VET JU HUR DET ÄR ... NÄH - SVARADE JAG

Nu måste jag få berätta om det som tyngt mig länge och det handlar om mina gamla "parvänner".
Jag har vänner som jag umgåtts med i över 30 år, vi träffades när vi gick med barnen i våra magar.
Vi har träffats vid födelsedagar, firat midsommar och nyår tillsammans under alla år.

Sen skilde jag mig och allt blev annorlunda och när det var dags att ses fick jag höra "ja det vore ju kul om du tog med någon".
Men... jag hade ju ingen just då... men jag tackade ja och vi fortsatte att umgås.

Efter 5 år som ensamma mamman träffade jag en ny man och det blev annorlunda igen för nu träffades vi utan barnen som ju var stora och firade med sina egna vänner.

Sen dog Björn, min nye man, (efter sex år tillsammans) och vi fortsatte att träffas men bara midsommar och nyår men allt var annorlunda för mig - igen.
Varje gång inbjudan kom fick jag höra "ja det vore ju kul om du tog med någon". Vi träffades inte särskilt ofta däremellan så ingen visste hur jag hade det som änka och jag blev aldrig medbjuden till något fest eller så.
Kändes inte riktigt som om jag var välkommen som "ensam" men jag tackade ja i alla fall.

Till sist fick jag nog! Jag orkade inte mer.
Så blev det så att vi träffades inte vare sig nyår 2011/2012 eller midsommar i år.
Dom fick helt inte tag på mig. Jag har ingen hemtelefon längre, bara mobiltelefon.
Jag fick på omvägar veta att jag var "wanted". Så hur viktig var jag?

Nu kommer jag äntligen till saken...

Nu skulle vi i alla fall som kompensation boka in en golfdag.

Men det blev svårt att hitta datum och jag fick höra "ja du vet ju hur det är...vi ska dit och sen dit".

NÄH sa jag!

Jag vet inte alls hur det är, längre. Det är långt mellan gångerna vi ses.

Jag lever singellivet på Malmös Manhattan och bokar inte in mig längre än...

Jag svarade att "näh, det vet jag inte. Det blev tyst i andra sidan av luren.
Fy, nu känner jag mig dum.
Men näh...

Förlåt -men nu har jag varit förbannad länge nog och det måste ut!
Varför ska jag som singel förstå alla andra? Men ingen ska förstå mig - nu har jag fått nog!

För det första - jag vill bara bli accepterad "själv" utan att behöva ta någon med mig på "tillställningar".
Jag vill bli omtyckt för den jag är.
Begär jag för mycket?

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

SANGRIA PÅ 6:E VÅNINGEN

                           
                                       Sommaren har kommit till Malmö

                             På bilden: hemma hos mig på balkongen på 6:e våningen


Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

EN HEL VANLIG LÖRDAGSKVÄLL PÅ MALMÖS MANHATTAN

på bilden:hemma hos mig på 6:e våningen

I kväll sitter jag hemma och  bara tar hand om mig själv. 

Jag har tur som trivs i mitt eget sällskap.

Jag har varit ute på golfbanan från klockan 9.30 till 19.30, alltså hela dagen och och halva kvällen, då jag hade anmält mig till två golfkurser. 

Det blev både närspel och inspel med wedge och efter det träning på korthålsbanan. 

Efter det var jag helt slut, det finns ingen energi kvar, orkade knappt öppna vinflaskan men nu sitter jag i soffan och bara njuter av livet.

Carpe Diem!

LÖRDAGENS SHOPPING - LITE SMÅTT OCH GOTT

                                                           Lördagen shoppingresultat

                                                     på bilden: hemma hos mig på 6:e vån

Hemma hos mig står nu färsk rödlök, blommoer till mamsen och till Marie (dit ska jag strax på middag) ansiktsvård som ansiktsvatten och ögonborttagningsolja, en flaska gott vitt vin (torrt så klart) en röd sommarväska på tilbud 1/2 priset och sist men inte minst mitt gröna morgonte. Det enda som saknas på bilden är min nya Macbook air - den är p g...

Jag önska alla en skön lördagskväll.
Själv ska jag ut på nattklubb på "Malmös Manhattan".


Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer