Jag känner mig lite ledsen

Kl. 9.00

Jag var uppe redan klockan 06.00. Det första jag gjorde var att jag öppnade datorn för nu ville jag åka hem. Jag surfade in på Norwegian.com och letade upp mitt bokningsnummer och tryckte på knappen "ändra". För ett billigare pris skulle jag kunna komma hem redan på måndag. Jag tog ett djupt andetag, höll andan för ett par sekunder och tänkte efter, jag går min morgonpromenad först innan jag bestämmer något.

Efter 40 minuters powerwalk och lagom svettig kändes det något bättre. Jag ställde frågan till mig "vad är det som händer, vad står det här för, tänk inifrån och ut Inga-Lill" och kände att några tårar började rulla längs kinden och jag tyckte lite synd om mig själv.

Nu sitter jag i alla fall och äter frukost, vid mitt fönsterbord, pratar lite med några engelsmän som ska upp och vandra i bergen, och allt känns något bättre nu. Min utmaning 8 är sannerligen en utmaning som heter duga. Hela gårdagen gick och allt kändes hur bra som helst ända tills kvällen kom och jag undrar varför.

Nu ska jag ge mig ut och se vad jag kan göra av den här dagen.

GÖR en bra dag!

två italienska stamkunder på den här baren, som kom stapplandes och stöttande varandra och kunde till slut sätta sig ner. Paret längst bak var från Danmark

Musselsoppa till middag, den godaste jag ätit, i Levanto by, Osteria Tumelin, jag fick det sista bordet

Jag på torget i Levanto

Tagits nyss från mitt frukostfönster, jag måste testa zoomen på den Canon Power Shot SX 1IS som jag lånat av Alexandra

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

Nästan ingen är vaken

Kl. 8.48

Morgonen började med en promenad längst stranden här i Levanto. Jag gick ut 6.45 och var nästan helt ensam förutom de som ska förbereda för dagen. Med en lånad Canon (Power Shot SX 1 IS) runt halsen märkte jag att mitt gamla fotointresse kom tillbaka. Jag tog av och på linslocket av och till och tog bilder. Ungefär 50 bilder senare var jag tillbaka på hotellet inte det minsta svettig, det får jag ta igen i morgon.

Nu sitter jag i frukostmatsalen på Hotel Garden i Levanto och äter min första Italienska frukost för den här resan. Min utmaning 8 på detta Möjligheternas år 2103. Att resa ensam ÄR en utmaning men jag njuter och tar varje stund som den kommer. Kyrkklockan ringer varje kvart men snart kommer jag väl inte att höra den antar jag.

Här kommer några av de bilder jag tog nyss. Nu bär det iväg på jakt efter frukt och vatten.

GÖR en bra dag!

Ingen grön smoothies idag utan yoggi med fikon och kiwi och jippie de har grovt bröd och espresso

I närheten av mitt hotell

Som rookie på en Canon glömde jag att ta av linslocket

På min gata, tomt och tyst

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer