Kl. 11.00
Att säga NEJ till något öppnar upp för något att säga JA till något nytt.
Jag väntar på ett försenat besök vilket var bra för jag fick ett erbjudande jag kunde tacka JA till, alldeles nyss. Ska berätta om mitt nya deltidsuppdrag så fort jag signat.
Jag är helt övertygad om att det här beror på att jag igår sa NEJ till ett uppdrag vilket var lite "ångest". Mer om det kommer.
Ja år 2013 är mitt, Giraffas och Cancerkompisars år - "2013 Möjligheternas år". Det är nu allt börjar hända.
Min "heliga timme" mellan klockan fem och sex varje morgon hjälper mig framåt. Jag har hållit på med det i över två veckor nu, ja på lördagar och söndagar tar jag sovmorgon till 6.30, och hunnit med att läsa, skriva om allt jag vill åstadkomma i cirka 26 timmar. OMG!
Jag lovar att jag ska "sticka upp huvudet" och berätta om allt men jag kan inte det just idag men jag var bara tvungen att få det ur mig. Precis som min Björn, när han levde alltid sa, "när hjärtat är fullt talar munnen". Han finns med mig hela tiden märker jag. Han finns med så fort det hände avgörande saker, hmmm... Som anhörig till en cancersjuk har den "resan" vi gjorde tillsammans påverkat mig ännu mer än vad jag först trott.
GÖR en bra fredag!
Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer
Att säga NEJ till något öppnar upp för något att säga JA till något nytt.
Jag väntar på ett försenat besök vilket var bra för jag fick ett erbjudande jag kunde tacka JA till, alldeles nyss. Ska berätta om mitt nya deltidsuppdrag så fort jag signat.
Jag är helt övertygad om att det här beror på att jag igår sa NEJ till ett uppdrag vilket var lite "ångest". Mer om det kommer.
Ja år 2013 är mitt, Giraffas och Cancerkompisars år - "2013 Möjligheternas år". Det är nu allt börjar hända.
Min "heliga timme" mellan klockan fem och sex varje morgon hjälper mig framåt. Jag har hållit på med det i över två veckor nu, ja på lördagar och söndagar tar jag sovmorgon till 6.30, och hunnit med att läsa, skriva om allt jag vill åstadkomma i cirka 26 timmar. OMG!
Jag lovar att jag ska "sticka upp huvudet" och berätta om allt men jag kan inte det just idag men jag var bara tvungen att få det ur mig. Precis som min Björn, när han levde alltid sa, "när hjärtat är fullt talar munnen". Han finns med mig hela tiden märker jag. Han finns med så fort det hände avgörande saker, hmmm... Som anhörig till en cancersjuk har den "resan" vi gjorde tillsammans påverkat mig ännu mer än vad jag först trott.
GÖR en bra fredag!
.JPG) |
| Jag på utkik efter nya möjligheter |
Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar