fredag 25 oktober 2013

Hälsning från framtiden

Kl. 7.52

I dag gästbloggar min vän Charlotte Rudenstam inspiratör, författare, journalist och coach. Hon besitter stort mod att våga sticka upp huvudet och jag vet att hon tränat mycket på det.

Från vänster: Charlotte,Wivan Krsitina, Helena och jag
Här kommer hon:

Har du fått hälsningar från framtiden någon gång?
Det har jag.
Här får du läsa ett kort avsnitt ur min kommande bok ”100% Charlotte 2.0” som ges ut i början av 2014.

Jag trodde länge att jag var en liten eländig varelse. Jag kände mig ensam och saknade sammanhang. Nu är jag en del av något större och livet har oändliga möjligheter.

Tittar jag bakåt i min historia så inser jag att jag fått hintar om det. Jag har fått hälsningar från framtiden. Mitt undermedvetna har viskat till mig att det finns hopp.

Jag brukar se tiden som linjer. Men då och då har jag fått känslan av att det är mer komplicerat än så. Jag har varit med om att få flashar från något jag inte känner igen – och det kan kännas som att mitt undermedvetna serverar mig bilder från framtiden.

Det är inte alltid enbart bilder. Det kan till och med vara upplevelser. Min inre röst viskar: ”Detta du upplever nu kommer att övergå i något annat. Livet kommer att kännas annorlunda än nu. Det finns hopp.”
Episod: Det känns så tomt.

Jag stiger ut ur biografens skyddande mörker och märker att något inte stämmer. Något fattas, det känns tomt på ett ovant sätt. Jag ser hur tunnelbanetåget glider in på perrongen och känslan finns kvar. Jag fattar inte vad det är, det är bara en stark känsla av att något är borta.

Jag kommer upp på gatan och ser människor, jag ser par, jag ser hur alla hör ihop och jag känner mig inte tyngd av att jag är ensam och de har en gemenskap.

Då kommer insikten: Jag är inte rädd. Det är rädslan som inte längre är där. Rädslans frånvaro är nästan fysiskt påtaglig.

Jag sneddar över gatan och känner att ingenting kan skada mig, att inget kan göra mig rädd igen, att allt är möjligt. Jag kan möta människors vrede och leva med att andra blir besvikna på mig.

Jag är i mig själv och undrar om det är första gången i mitt liv, eller om det var något jag kände som barn och som senare försvunnit? Som i ett rus går jag runt i det befriade tillståndet. Jag vandrar genom kvällsstaden och tar emot alla impulser. Jag njuter av att bara vara.

Morgon därpå är känslan fortfarande kvar, om än inte lika påtaglig och långsamt klingar den av. Jag tänker: Kanske är det möjligt att vara jag?

Det hände i slutet av 1900-talet. Jag fick en hälsning från framtiden. Jag fick veta att det kommer en tid då jag inte längre är ständigt rädd. Jag fick en glimt av något, en teaser.

Den teasern var betydelsefull, även om jag inte kunde ta in vidden av det just då. Den gjorde att jag vågade börja möta rädslan och fortsätta söka svaret på frågan: Vem är jag?

Charlotte Rudenstam är inspiratör, författare, och coach och vill bidra till att du vågar leva fullt ut – och även känna din sexuella energi.  

Tack Charlotte för att du vill dela med dig. Du hittar henne här Charlotterudenstam.se och på hennes blogg lustochliv.blogspot.se

GÖR en bra dag!

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

Inga kommentarer: