fredag 16 augusti 2013

Påminnelser är bra

Kl. 9.35

Det rör sig flera personer runt omkring mig just nu som pratar om att släppa på kontrollen och att våga vara sitt sanna jag.
Det upplevde jag på nära håll för många år sedan, nästan så jag hade glömt hur det kändes.

När min man Björn 2001 var sjuk av sin cancer, och vi hade fått besked om att han inte skulle överleva utan att han skulle dö av sin cancer, då blev han sitt sanna jag inom loppet av några minuter. Han visste exakt vad han ville åstadkomma och hinna med på den korta tid han hade kvar. Han bara bestämde sig.

Var jag mitt sanna jag under den tiden har jag ofta funderat på. Jag brottades med ångest och förbjudna tankar, som jag valde att kalla dem, om hur jag skulle klara mig utan honom. Jag till och med önskade att han skulle dö för jag stod inte ut med att se honom tyna bort. Det om något kändes förbjudet.

Den här sommaren har varit lika underbar som gräslig. Det har varit min första sommar som egen företagare. Det underbara består i den långa ledighet jag gett mig själv. Jag har inte varit ledig så här länge sedan jag sa upp mig från mitt arbete efter att Björn dött. Då var jag ledig i nästan 10 månader.

Det gräsliga är att det jag inte bara tänker efter vad jag vill med mitt liv utan att jag även känner efter. Det känns okänt och ovant att vara med mig själv under så lång tid för det som då händer, och har hänt mig, är att jag stannar upp på riktigt. Det blir inte bara som en paus eller så. Det är nu jag börjar ifrågasätta vem jag är och hur jag ska leva mitt liv för att vara sann mot mig själv och leva det livet som är ämnat för mig. Jag har med tiden insett att livet är en ständigt pågående process. Det som gällde igår gäller inte idag. Jag är tacksam för att de här personerna kommer in mitt liv just, och påminner mig, när jag behöver det som allra bäst.

Jag är idag tacksam för att få arbeta med Nätverket Cancerkompisar.se. och ta emot alla levnadsberättelser från andra anhöriga till cancerdrabbad. Jag är också tacksam över att jag kan få arbeta tillsammans med mina bägge barn i detta. På tisdag ska vi ha styrelsemöte i föreningen och det känns stort. Jag är mitt sanna jag när jag får jobba med det här. Under hösten har jag avsatt tid för att jag vill ut och föreläsa, ännu mer, boka in mig vetja.

GÖR en bra fredag!

Bilden får symbolisera att livet kan vara klart och tydligt men suddigt ibland. Från min balkong

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

Inga kommentarer: