VÄLKOMMEN

tisdag 19 februari 2013

Jag lär mig

Kl. 8.55

Mammas kontaktperson, Eva, ringde mig igår och berättade att hon skulle vara ledig som idag.
Hon hade varit och handlat, tagit hand om tvätten och fixat lunch.  Hon bad mig att skaffa ett ICA-kort och sätta in pengar på för att underlätta inköpen. Lättad och glad gick jag upp till mamma för att prata lite.

Jag frågade hur hon hade haft det. Hon sa att allt hade varit som vanligt men att hon skulle behöva gå och handla.
Hon kom alltså inte ihåg någonting. Hon mindes inte att Eva varit där under dagen. Jag visste inte vad jag skulle säga jag ville ju inte att hon skulle känna sig "dum". Jag kände mig så maktlös och ville bara gråta men så sa hon plötsligt:
"Ja, och tvätten har dom inte hämtat som dom skulle".
" Jaha, vem skulle hämta den då"? frågade jag.
"Det var någon här men jag minns inte vad hon hette".
"Du menar Eva"? frågade jag.
"Jag just det, fast hon gjorde ju inget hon bara satt och pratade".
"Hon skulle visst vara ledig i morgon så då kommer det ingen".
"Ja ja men snälla Inga-Lill jag klarar väl mig själv".

Efter en puss på kinden och en kram gick jag ner till mig igen.

Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer

1 kommentar:

Jag sticker upp huvudet sa...

Från min vän Gunilla:

Hej Inga-Lill.

En helt ny, tung värld som man nog aldrig kan vara helt förberedd på..
Jag är glad över att ni nu fått så fin hjälp.
Jag tror också att det kan vara väldigt värdefullt för Din Mamma att få hjälp ”utifrån” någon som hon inte har Mamma/dotter relation med.
Alla behöver vi ju utvidga vår värld med nya intryck och jag tror också som Du, att det kommer er relation till godo.
Och inte minst att Du också nu kan koppla av lite med vardagsproblemen och mer njuta av Din gemenskap med Din Mamma.

Hälsa henna så gott !
Kram Gunilla