Kl. 16.00
Efter tre timmars väntan på Tandvårdshögskolan med mamsen sitter vi nu i mitt kök och äter smörgås.
För mamma är det ren lyx att köpa färdigt och hon analyserar varenda tugga av sin räkmacka.
Som alltid frågar hon hur jag har det, hon minns inte riktigt vad jag gör, och jag försöker ta alla tillfällen jag kan att fråga henne om något.
Mamma har undervisat i många år på Universitet runt om i landet i bland annat fysik och kemi. Ganska svåra ämnen, för mig i alla fall, och jag frågade vilka knep hon använde sig av. Bland annat tipsade hon om att relatera till andra t ex till någon forskare eller citera någon klok känd person allt med syfte att ge trovärdighet till undervisningen.
Vi pratade så om mina föreläsningar som handlar om hur det är att vara anhörig till en cancersjuk. Jag frågade henne om hur jag kunde hitta liknelser i annat, i andra händelser. Allt för att kunna relatera.
Då kom hon med den ena kloka kommentaren efter den andra. Hon sa "tänk på hur det var förr, då tog familjen hand om varandra. Vi tog hand om både kropp och själ. Huskurer användes i första hand innan man tillkallade läkare. Då hade vi anhöriga en stor och betydelsefull roll.
Sen skickades sjuka till sanatorium och vi byggde kliniker och vi anhöriga degraderades till att köpa blommor och besöka den sjuke.
Nu är vi tillbaka på ruta ett igen. Nu ska vi ta hand om varandra igen. Precis som du får ta hand om mig Inga-Lill för jag ska kunna bo hemma. Skillnaden är bara att nu har många av er försörjningsplikt och hur ska du hinna och orka med att ta hand om allt".
Min kloka mamma som inte minns om hon ätit eller hittar till tandläkaren men sin proffesion har hon kvar, och det känns bra!
Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer
Efter tre timmars väntan på Tandvårdshögskolan med mamsen sitter vi nu i mitt kök och äter smörgås.
För mamma är det ren lyx att köpa färdigt och hon analyserar varenda tugga av sin räkmacka.
Som alltid frågar hon hur jag har det, hon minns inte riktigt vad jag gör, och jag försöker ta alla tillfällen jag kan att fråga henne om något.
Mamma har undervisat i många år på Universitet runt om i landet i bland annat fysik och kemi. Ganska svåra ämnen, för mig i alla fall, och jag frågade vilka knep hon använde sig av. Bland annat tipsade hon om att relatera till andra t ex till någon forskare eller citera någon klok känd person allt med syfte att ge trovärdighet till undervisningen.
Vi pratade så om mina föreläsningar som handlar om hur det är att vara anhörig till en cancersjuk. Jag frågade henne om hur jag kunde hitta liknelser i annat, i andra händelser. Allt för att kunna relatera.
Då kom hon med den ena kloka kommentaren efter den andra. Hon sa "tänk på hur det var förr, då tog familjen hand om varandra. Vi tog hand om både kropp och själ. Huskurer användes i första hand innan man tillkallade läkare. Då hade vi anhöriga en stor och betydelsefull roll.
Sen skickades sjuka till sanatorium och vi byggde kliniker och vi anhöriga degraderades till att köpa blommor och besöka den sjuke.
Nu är vi tillbaka på ruta ett igen. Nu ska vi ta hand om varandra igen. Precis som du får ta hand om mig Inga-Lill för jag ska kunna bo hemma. Skillnaden är bara att nu har många av er försörjningsplikt och hur ska du hinna och orka med att ta hand om allt".
Min kloka mamma som inte minns om hon ätit eller hittar till tandläkaren men sin proffesion har hon kvar, och det känns bra!
 |
| Mamsen älskar räkor |
 |
| Min salamimacka på rågbröd, inte ätit bröd på flera veckor, det fanns bara en räkmacka kvar på Systrar o Bröder |
Carpe Diem!
ps. för att kommentera klicka under inlägget på kommentarer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar