Mitt hjärta som ligger hemma på mitt hallbord. Köpt någonstans på Österlen under en konstrunda.
Min svägerska, fru B-M, har flera hjärtformade stenar i fönsterkarmen i köket som både hon och hennes man har användning av lite då och då.De har varit gifta i många år och ibland är dom inte riktigt överens om allt. När det har varit extra tuffa diskussioner så tar hon eller han fram ett av dessa hjärtan och lägger på den andres plats. Sen blir allt bra igen.
En handling i form av ett hjärta säger mer än 1 000 ord. Fint - eller hur?
Carpe diem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar